Rösta i YABA!
Visit http://www.ipligence.com

Niklas Dahlqvist - The Story

(Detta är en råtext för min grundstory och därmed ganska råhuggen.)

Från att jag började sända närradio vid 12 års ålder i uppväxtsorten Hyltebruk var jag fast i medie- och kommunikationsträsket. Föddes i Halmstad 1977 en vinterdag i januari och har sedan dess tagit mig an livet som den sega stenbock jag är och följt min egen väg. I en liten ort har man två val som ung om man inte vill satsa på sport, antingen dra runt eller ta tag i sin situation och göra något kreativt. I vårt lilla gäng tog vi saken i egna händer och skapade sysselsättning för oss själva och för dem som ville vara med. Förutom närradion blev det bland annat även ett par band i olika genrer och ett litet ambulerande mellanstadiedisco med Halland som skådeplats i ett par år. Allt detta på fritiden i föreningslivets regi. Mycket lärorikt och kul med utbildningar i styrelsearbete, argumentation och mycket annat som man kunde lära sig i studiecirkelsformen. Som 12-åring fick jag även känna på ett litet mediadrev då jag fick till stånd en intervju för närradions räkning med en då pressbojkottande Patrik Sjöberg. Att tro att en 12-åring var helt fredad år 1989 är fel. I en och en halv vecka ringde tidningar och radio för att försöka få reda på vad den smått meningslösa intervjun innehöll. Intervjun var hemlig fram tills slutsignaturen på vår veckosändning hade klingat ut. Samma onsdag som intervjun skulle sändas hade expressen två reportrar och en frilansfotograf i studion ett par timmar innan sändning. Det hela är rätt skrattretande så här efteråt. Men också lärorikt. Jag vet hur det känns att få läsa osagda citat i tidningen. Och så blev det ett expressenlöp i södra Sverige varav ett jag har inramat som minne.

Medieprogrammets 3 åriga utbildning, då helt nytt, med inriktningen information och reklam var en bra och stadig grund att fortsätta den nu tydliga stig jag valt. Eftersom vi var lite av försökskaniner och lärare saknades i vissa ämnen fick vi inte sällan lärare direkt från yrkeslivet. Detta kombinerat med praktiker ute på fältet gav mig än mer kunskaper och nya sidor och talanger visade sig hos mig. En av de största upptäckterna förutom formgivningen var det skrivna ordet. Att jag hade fantasi och var kreativ hade jag alltid fått höra. Men att jag kunde skriva hade jag inte insett förrän Lisbeth Högvik, informatör, frilansjournalist och författare, steg in i klassrummet som lärare för kreativt skrivande. Hade alltid älskat att läsa och nu kom någon och öppnade en helt ny värld genom att berätta att jag själv kunde skriva. Blev som pånyttfödd. Fick mycket uppmuntran och fick veta att jag var bra på det. Lisbeth gav mig till och med adresser till förlag. Detta var innan internet och informationen var då inte så lättillgänglig som nu. När jag ser tillbaka nu inser jag hur liten världen var då. Men nog om det. Den grafiska formen kom till mig i form av klassföreståndaren, och under dessa år, livsmentorn Bo Arnros. Konstnär och utbildad bildlärare på Konstfack i Stockholm. Jag inbringade 4:or i alla medieämnen förutom grafisk form där det blev en 5:a.

Ett år som vikarie på pappersbruket i Hyltebruk gav ett allt större självförtroende. Efter två års sommarjobb på grovelverkstaden fick jag ett ettårsvikariat för en mammaledig vilket i slutändan innebar mycket ansvar. Vår grupp hade hand om servicen på likströmsmotorer ute i fabriken. Arbetet byggde mycket på frihet under ansvar där vi la upp våra dagar själva. Inspektionsrundor, planering av stopparbete och utförande av dem samma. När jag själv hade ansvaret för första gången för ett stopp talade någon av gubbarna om för mig att ett stopp på en pappersmaskin kostade c:a 10.000 kr i minuten. Om det är helt sant vet jag inte. Tror inte det är helt taget ur luften. Men misstänker starkt att det är därför jag därefter alltid jobbar snabbt, effektivt och noga. Är närmast överpedantisk och organisatorisk i allt jag gör. Var sak på sin plats, i sin tid. Och hela tiden löper projekten på så vis parallellt.

Ständigt under denna tiden läste jag allt jag kom över och hjälpte vänner med logotyper och liknande. Men nu var det dags att fördjupa mig än mer och som sig bör i den åldern provade jag att läsa på högskola. Medie- och kommunikationsvetenskap en termin på halvfart. Kurserna var otroligt intressanta och likaså föreläsningarna. Men hela högskolevärlden föreföll sig något barnslig i mina ögon. Som exempel, jag var 21 år vid denna tid och gick en kurs med två 30-åringar som smygrökte som små skolpojkar med faktisk rädsla att bli upptäckta av sina föräldrar. Detta var en orsak till att jag valde en annan väg till kunskap på stigen fram mot ett jobb i medie- och kommunikationsvärlden. Van att alltid välja min egen väg och ta ansvar för det jag gör finansierade jag själv istället en kortkurs i Grafisk Kommunikation på RMI-Berghs i Göteborg. Dock visade sig första delen vara en sämre snabbrepetition av mina tre år på gymnasiet vilket gjorde att jag snabbt reklamerade kursen och fick istället gå Steg 2 som var väldigt givande. Honungsburken var nu helt öppen och mitt sug stort på mera.

Nästa anhalt på stigen blev Ljud och bildskolan i Varberg. Digitala interaktiva medier var första kursen. Blev där bland annat en klippa på Adobe’s programserie. Fortsatte med vidareutbildningen Avancerad Multimedia. Utbildningarna kretsande kring interaktiv multimedia på det då stenheta mediat CD-ROM. Det var mycket digital video, animering och internet som då börjat få ordentligt fäste och sakta blivit en del av samhället och vardagen.

I och med milleniumskiftet var en milstolpe nådd, i form av en tillsvidareanställning som grafisk formgivare och webbdesigner. Första januari år 2000 var det då dags för min första anställning inom medie- och kommunikationsvärlden. Detta på ePlace Sweden AB, ett e-handelsföretag. Idén var dock god. Låta små butiker få en möjlighet att själva enkelt sätta upp en e-handelslösning på abonnemangsbasis. Systemet byggdes på Microsofts Commerce plattform med SQL-databas och utvecklades av oss på Varbergskontoret. Lunarstorm hade slagit igenom och Mötesplatsen var på gång. Varberg var IT och självförtroendes aura lös starkt om västkustens pärla. Tanken var alltså att alla dessa samlade småbutiker, och givetvis också de stora kolosserna, skulle samlas under portalen och varumärket butik.nu som skulle marknadsföras av ePlace Sweden. Det talades om nationella 40 miljonerskampanjer och finansieringsmöten hölls i huvudstaden där ägaren fanns. En excentrisk engelsman som hade införskaffat sig ett större kapital genom försäljning av sitt utbildningsföretag Cornerstone Sweden och tänkte sig nu föröka sin förmögenhet enkelt och snabbt genom att hoppa på e-handelståget. Givetvis utlovades optionsprogram, guld och gröna skogar. Men nu började dock marknaden bli mättad. Nog för att vi visste att det var de som redan var duktiga på postorder som skulle överleva glada entusiaster. Men inte att det skulle ta den vändning som det gjorde. Först gick Boo.com under. Mycket på grund av sin alldeles för tidiga satsning på flashteknik. Bland mycket annat ska väl tilläggas. Det var alldeles för krångligt att handla och det tog framför allt alldeles för lång tid att ladda in varje produkt som presenterades snyggt i en flashfilm. 56,6 kbps modem var den allmänna standarden. ADSL var ett nyfött ord som nyligen börjat leta sig ut i fackpress. Flera följde boo.com. Letsbuyit, Framfab, Icon Medialab sviktade. Maj 2001 fick vi alla gå efter att bubblan världen över brustit och marknaden föll platt.

Min vana trogen att ta ansvar för min mig själv och min egen tillvaro började jag arbeta med att starta upp en egen verksamhet. Skulle samarbeta med chefen från ePlace Sweden som besatt många kontakter. I September samma år registrerade jag min enskilda firma. Det gick mycket upp och ner och jag jobbade väldigt mycket. Otroligt mycket. Som den multikonstär jag var, och fortfarande är, skiftade uppdragens art mycket. Rena programmeringsjobb till framtagning av profilprogram. Grafikfix på befintliga hemsidor till systemdesign och byggande av CMS-system. Höjdpunkten bland uppdragen var nog att ta fram grafik, vinjetter och animeringar till sammandraget av Nordiska Mästerskapen i Windsurfning 2002 som visades av svt och sågs av ca 400.000. Alla år av konstant hög, otroligt hög, arbetsbelastning med höga krav på mig själv och projekt som inte bar sig helt, började ta ut sin rätt. 2003 tog det stopp. Tog timeout och jobbade med mina konstnärliga projekt i, mer eller mindre, rent terapeutisk syfte. Behövde en paus och andas luft efter en vardag i extrem arbetsbelastning med mycket frustration över arbeten i främst andras projekt som snart skulle blomma ut. Bara lite till. Bara lite, lite till så vänder det och mammon börjar falla över oss som ett augustiregn. Men det gjorde det inte. I efterhand kan jag se att dessa projekt var deras sidoprojekt men mina huvudprojekt, vilket med efterklokhetens insikt, var dömt att misslyckas. Hittade dock ny styrka efter detta mycket nyttiga sabbatsår. Eller halvår. Kunde inte hålla mig helt borta utan småjobbade åt en gammal kund. Fixade bannerannonser, ikoner, små programmeringsfix och annat smått och gott.

Denna kunden blev sedermera min nya arbetsgivare: Inrikta DDM & Webbyrå AB föddes. Jag ansvarade för design och teknik. Chefen/partnern för strategi och försäljning. Efter att själv ha byggt ett par CMS-system med tillhörande nyhetsbrev satte jag mig själv som systemdesigner och vi tog in en naturbegåvning till programmerare som byggde det jag ritade upp. Vi samarbetade bra och stämde av ofta. Medan programmeraren jobbade på med det tekniska tog jag fram designen för sidan. Mycket inspirerande tid. Första riktiga produkten var PersonalRabatten.se. Då HSI Info ägt senare köpt av Inrikta och nu tillbaka hos HSI Info. Vid denna tidpunkt hade vi 140.000 mottagare av det digitala förmånsbrevet. Jag såg personalrabatten som en del av en större bild jag hade haft framför mig länge och fortsatte rita på det jag hade skissat på i månader. Det blev ett CRM-system som kopplades till PersonalRabatten.se. Programmeraren kom med flertalet goda idéer som implementerades. Systemet blev grymt. Säljarna hade sina egna profilsidor med kalender, ringlista med kommentarer och återkopplingar. Allt korskopplat mellan kundregistret, kalendrar och själva produkten personalrabatten.se. På så vis kunde säljarna se vem som bearbetade vilken kund så korsförsäljning kunde undvikas. Det bästa av allt var att säljarna själva också kunde sköta offertering, fakturering, införande av erbjudande till PersonalRabatten i ett och samma system. Konteringen av fakturorna sköttes också i systemet. Annonsörerna fick inloggning till sina införande så de kunde sköta och uppdatera sina förmåner på egen hand. Alternativt så tillhandahöll vi den servicen.

Själv valde jag att lämna detta efter att ha flyttat upp till Stockholm med sambon som jag nu väntade vårt första barn med. Den sista tiden hade jag jobbat på frilansbasis men kände starkt att jag ville ha en stabilare tillvaro med försörjningsplikt och familjebildning i tankarna.

Efter att målmedvetet betat av Stockholms byråvärld genom en envis e-postkampanj fick jag anställning på Sveriges Första Kundbyrå – Customersonly där jag från början skulle ansvara för just e-postkampanjerna. Min nyfikenhet, kunskapstörst och vurm för kommunikation gjorde att jag ganska snart började intressera mig för sociala medier som var på uppmarsch. Facebook var bara början förstod jag ganska snabbt. Idag är mitt ansvarsområde helt enkelt digitala kampanjer med allt vad det innebär. Jobbar allt mer med strategi. Bland annat tar jag fram e-dialogsprogram tillsammans med projektledare där vi noga går genom vad som ska kommuniceras över en viss tid. En av de mest inspirerande göromålen jag har är att se över kundernas närvaro i de sociala kanalerna och ta fram förslag på hur dessa kan förbättra sin digitala kommunikation. Är fortsatt, om än mindre, en del av produktionen i förverkligandet av AD:ns och Copywriterns visioner. Men det minskar. Har naturligt mycket av det tekniska ansvaret på mitt bord idag och är rådgivande för arbetsgrupperna i frågor som rör de digitala kanalerna. Jobbar med kunder som Toyota, Barncancerfonden, Aftonbladet och Luftfartsverket.

Vid sidan av det dagliga arbetet arrangerar jag #tweetupsthlm. När jag blev en aktiv twittrare öppnades ytterligare en ny värld och mitt nätverk har växt otroligt mycket det senaste året. Det är helt fantastiskt. Samtidigt har mitt intresse för gränsöverskridande möten människor emellan fått sitt utlopp i just #tweetupsthlm. #tweetupsthlm kom till när jag och några twänner skulle träffas över en bit mat och bara umgås en afton. Jag blev sammankallande och för att styra upp det hela ordnade jag ett litet enkelt anmälningsformulär på min sida, prosaisten.se, där de intresserade skulle rösta på ett datum som passade dem bäst. Tanken var att vi skulle bli 4-5 stycken på sin höjd. Men intresset var något oväntat och klart större. Det hela slutade med en mycket trevlig kväll där 45 stycken twänner träffades på Bistro Creme i Stockholm. #tweetupsthlm bygger mångt och mycket på hederlig crowdsourcing med medbestämmande och där ”sharing is caring” är honnörsord. Det är och kommer alltid vara deltagarna som gör #tweetupsthlm till vad det är. För mig är det själva mötet människor emellan utan satt agenda och yrkeskostym som driver mig, därav drivs #tweetupsthlm helt utan vinstintresse. #tweetupsweden i sin tur, är en förlängning av #tweetupsthlm och den nationella plattformen för glada twänner som vill ordna tweetups efter #tweetupsthlms modell i vårt avlånga land. Där har jag också möjlighet att hjälpa de som frågar hur man bäst kan gör en tweetup på enkelt vis.

Detta var alltså Niklas Dahlqvist – The Story. Mycket har utelämnats för att texten inte ska bli alldeles för långrandig, men hela den röda tråden finns med. Min digitala bas har jag här på Prosaisten.se. Där kan man även läsa mina krönikor, inlägg om kommunikation, främst inom e-marketing, sociala kanaler och e-postmarknadsföring, samt kommentarer på företeelser i världen och den kommunikativa bransch jag tillhör. Har också länkar till alla mina sociala profiler, sidor och bloggar. Till sensommaren kommer jag sjösätta ännu ett projekt.

Håll utkik!

Lev väl,
/N

Tweetupsthlm – Som Twitter fast på riktigt
Tweetupsweden – Som Twitter fast på riktigt
Customersonly – Sveriges första kundbyrå